{"id":12229,"date":"2021-10-24T19:43:16","date_gmt":"2021-10-24T19:43:16","guid":{"rendered":"https://www.5paisa.com/finschool/?post_type=finance-dictionary\u0026#038;p=12229"},"modified":"2021-11-06T17:07:01","modified_gmt":"2021-11-06T17:07:01","slug":"operating-leverage","status":"publish","type":"finance-dictionary","link":"https://www.5paisa.com/finschool/finance-dictionary/operating-leverage/","title":{"rendered":"Operating Leverage"},"content":{"rendered":"\u003cdiv data-elementor-type=\u0022wp-post\u0022 data-elementor-id=\u002212229\u0022 class=\u0022elementor elementor-12229\u0022\u003e\u003csection class=\u0022elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-4a41e694 elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\u0022 data-id=\u00224a41e694\u0022 data-element_type=\u0022section\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-container elementor-column-gap-default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-31b23400\u0022 data-id=\u002231b23400\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-element elementor-element-12e4b334 elementor-widget elementor-widget-text-editor\u0022 data-id=\u002212e4b334\u0022 data-element_type=\u0022widget\u0022 data-widget_type=\u0022text-editor.default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-container\u0022\u003e\u003ch5\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000080;\u0022\u003e\u003cstrong\u003eઑપરેટિંગ લિવરેજ શું છે?\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/h5\u003e\u003cp\u003eઓપરેટિંગ લીવરેજ તેના કુલ ખર્ચની ટકાવારી તરીકે કંપનીના નિશ્ચિત ખર્ચને માપે છે. તેનો ઉપયોગ બિઝનેસના બ્રેકઇવન પોઇન્ટનું મૂલ્યાંકન કરવા માટે કરવામાં આવે છે, તેમજ વ્યક્તિગત વેચાણ પર સંભવિત નફાના સ્તરનું મૂલ્યાંકન કરવા માટે કરવામાં આવે છે.\u003c/p\u003e\u003ch5\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000080;\u0022\u003e\u003cstrong\u003eઑપરેટિંગ લિવરેજના પ્રકારો\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/h5\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000000;\u0022\u003e\u003cstrong\u003eહાઇ ઓપરેટિંગ લિવરેજ\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp style=\u0022padding-left: 40px;\u0022\u003eઉચ્ચ ઓપરેટિંગ લીવરેજની પરિસ્થિતિમાં, કંપનીના ખર્ચનો મોટો હિસ્સો નિશ્ચિત ખર્ચ છે. આ કિસ્સામાં, કંપની દરેક વધારાના વેચાણ પર મોટો નફો મેળવે છે, પરંતુ તેના નોંધપાત્ર નિશ્ચિત ખર્ચને આવરી લેવા માટે પૂરતા વેચાણ વોલ્યુમ પ્રાપ્ત કરવું આવશ્યક છે. જો તે આમ કરી શકે છે, તો એન્ટિટી તેના નિશ્ચિત ખર્ચ માટે ચુકવણી કર્યા પછી તમામ વેચાણ પર મોટો નફો કમાશે. જો કે, આવક વેચાણના વોલ્યુમમાં ફેરફારો માટે વધુ સંવેદનશીલ રહેશે.\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000000;\u0022\u003e\u003cstrong\u003eઓછું ઑપરેટિંગ લિવરેજ\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp style=\u0022padding-left: 40px;\u0022\u003eઓછી ઓપરેટિંગ લીવરેજની પરિસ્થિતિમાં, કંપનીના વેચાણનો મોટો ભાગ વેરિયેબલ ખર્ચ છે, તેથી જ્યારે વેચાણ હોય ત્યારે જ તે આ ખર્ચ કરે છે. આ કિસ્સામાં, કંપની દરેક વધારાના વેચાણ પર નાનો નફો મેળવે છે, પરંતુ તેના ઓછા નિશ્ચિત ખર્ચને આવરી લેવા માટે વધુ વેચાણ વોલ્યુમ બનાવવાની જરૂર નથી. આ પ્રકારની કંપની માટે ઓછા વેચાણના સ્તરે નફો કમાવવો સરળ છે, પરંતુ જો તે વધારાના વેચાણ પેદા કરી શકે તો તે આઉટસાઇઝ્ડ નફો કમાતું નથી.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઆમ ઓપરેટિંગ લીવરેજ વેચાણમાં ફેરફારો અને નિશ્ચિત ઓપરેટિંગ આવકમાં ફેરફારો વચ્ચેના સંબંધને દર્શાવે છે. જો કોઈ નિશ્ચિત ઓપરેટિંગ ખર્ચ ન હોય તો કોઈ ઓપરેટિંગ લિવરેજ રહેશે નહીં. \u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cem\u003e\u003cstrong\u003eનિશ્ચિત ખર્ચ\u003c/strong\u003e \u003c/em\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp style=\u0022padding-left: 40px;\u0022\u003eટર્મ ફિક્સ્ડ કોસ્ટ એવા ખર્ચનો સંદર્ભ આપે છે જે ઉત્પાદિત અથવા વેચાયેલ માલ અથવા સેવાઓની સંખ્યામાં વધારો અથવા ઘટાડા સાથે બદલાતું નથી. નિશ્ચિત ખર્ચ એવા ખર્ચ છે જે કંપની દ્વારા ચૂકવવામાં આવે છે, જે કોઈપણ ચોક્કસ બિઝનેસ પ્રવૃત્તિઓથી સ્વતંત્ર છે. ફિક્સ્ડ ચુકવણીના કેટલાક ઉદાહરણો છે: ભાડું અથવા મોર્ગેજ ચુકવણીઓ, કાર ચુકવણીઓ, અન્ય લોન ચુકવણીઓ, ઇન્શ્યોરન્સ પ્રીમિયમ, પ્રોપર્ટી ટૅક્સ, ફોન અને યુટિલિટી બિલ, ચાઇલ્ડકેર ખર્ચ, ટ્યુશન ફી અને જિમ મેમ્બરશિપ.\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e\u003cem\u003eવેરિએબલ ખર્ચ\u003c/em\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp style=\u0022padding-left: 40px;\u0022\u003eવેરિયેબલ ખર્ચ એક કોર્પોરેટ ખર્ચ છે જે કંપની કેટલું ઉત્પાદન કરે છે અથવા વેચે છે તેના પ્રમાણમાં બદલાય છે. કંપનીના ઉત્પાદન અથવા વેચાણના વોલ્યુમના આધારે વેરિયેબલ ખર્ચ વધે છે અથવા ઘટે છે - ઉત્પાદન વધે છે અને ઉત્પાદન ઘટે છે ત્યારે તે ઘટે છે. વેરિયેબલ ખર્ચના ઉદાહરણોમાં ઉત્પાદન કંપનીના કાચા માલ અને પેકેજિંગના ખર્ચનો સમાવેશ થાય છે-અથવા રિટેલ કંપનીના ક્રેડિટ કાર્ડ ટ્રાન્ઝૅક્શન ફી અથવા શિપિંગ ખર્ચ, જે વેચાણ સાથે વધે છે અથવા ઘટે છે. ચલ ખર્ચને નિશ્ચિત ખર્ચ સાથે વિપરીત કરી શકાય છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000080;\u0022\u003e\u003cstrong\u003eઓપરેટિંગ લીવરેજનું ઉદાહરણ\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eએક સોફ્ટવેર કંપની પાસે ડેવલપર પગારના રૂપમાં નોંધપાત્ર નિશ્ચિત ખર્ચ છે, પરંતુ દરેક ઇન્ક્રીમેન્ટલ સોફ્ટવેર વેચાણ સાથે લગભગ કોઈ ચલ ખર્ચ નથી; આ પેઢી પાસે ઉચ્ચ ઓપરેટિંગ લીવરેજ છે. તેનાથી વિપરીત, એક કન્સલ્ટિંગ ફર્મ તેના ગ્રાહકોને કલાક સુધી બિલ આપે છે, અને કન્સલ્ટન્ટ વેતનના રૂપમાં વેરિએબલ ખર્ચ કરે છે. આ પેઢી પાસે ઓછું ઓપરેટિંગ લિવરેજ છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઓપરેટિંગ લીવરેજની ગણતરી કરવા માટે, એક એન્ટિટીના યોગદાન માર્જિનને તેની નેટ ઓપરેટિંગ આવક દ્વારા વિભાજિત કરો. યોગદાન માર્જિન વેચાણ બાદ વેરિયેબલ ખર્ચ છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઉદાહરણ તરીકે, અલાસ્કાન બૅરલ કંપની (ABC) નીચેના નાણાંકીય પરિણામો ધરાવે છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg fetchpriority=\u0022high\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022aligncenter wp-image-12235 size-large\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-1-1024x206.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u00221024\u0022 height=\u0022206\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-1-1024x206.png 1024w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-1-300x60.png 300w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-1-768x154.png 768w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-1-1536x309.png 1536w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-1-2048x412.png 2048w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eABC પાસે 70% નો યોગદાન માર્જિન અને ₹10,000 ની ચોખ્ખી ઓપરેટિંગ આવક છે, જે તેને 7 નો ઓપરેટિંગ લિવરેજ આપે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eએબીસીના વેચાણમાં 20% નો વધારો થયો, જેના પરિણામે નીચેના નાણાંકીય પરિણામો મળે છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022aligncenter wp-image-12236 size-large\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-2-1024x206.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u00221024\u0022 height=\u0022206\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-2-1024x206.png 1024w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-2-300x60.png 300w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-2-768x154.png 768w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-2-1536x309.png 1536w, https:/www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/Operating-Leverage-2-2048x412.png 2048w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e70% નું યોગદાન માર્જિન સમાન રહ્યું છે, અને નિશ્ચિત ખર્ચ બદલાઈ નથી. એબીસીના ઉચ્ચ સ્તરના ઓપરેટિંગ લિવરેજને કારણે, વેચાણમાં 20% નો વધારો તેની નેટ ઓપરેટિંગ આવકને બમણો કરતાં વધુ થાય છે.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/section\u003e\u003c/div\u003e","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u003cp\u003eઑપરેટિંગ લિવરેજ શું છે? ઓપરેટિંગ લીવરેજ તેના કુલ ખર્ચની ટકાવારી તરીકે કંપનીના નિશ્ચિત ખર્ચને માપે છે. તેનો ઉપયોગ બિઝનેસના બ્રેકઇવન પોઇન્ટનું મૂલ્યાંકન કરવા માટે કરવામાં આવે છે, તેમજ વ્યક્તિગત વેચાણ પર સંભવિત નફાના સ્તરનું મૂલ્યાંકન કરવા માટે કરવામાં આવે છે. ઉચ્ચ ઓપરેટિંગ લીવરેજ પરિસ્થિતિમાં ઉચ્ચ ઓપરેટિંગ લીવરેજના પ્રકારો, મોટા પ્રમાણમાં... \u003ca title=\u0022Operating Leverage\u0022 class=\u0022read-more\u0022 href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/finance-dictionary/operating-leverage/\u0022 aria-label=\u0022Read more about Operating Leverage\u0022\u003eવધુ વાંચો\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e","protected":false},"author":1,"featured_media":12842,"parent":0,"menu_order":322,"comment_status":"બંધ છે","ping_status":"બંધ છે","template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-12229","finance-dictionary","type-finance-dictionary","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","finance-dictionary-terms-o"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/finance-dictionary/12229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/finance-dictionary"}],"about":[{"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/types/finance-dictionary"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/users/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/comments?post=12229"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/finance-dictionary/12229/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/media/12842"}],"wp:attachment":[{"href":"https://www.5paisa.com/finschool/wp-json/wp/v2/media?parent=12229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https://api.w.org/{rel}","templated":true}]}}