{"id":37574,"date":"2022-01-21T17:49:41","date_gmt":"2022-01-21T12:19:41","guid":{"rendered":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/?post_type=markets\u0026#038;p=37574"},"modified":"2025-09-29T22:08:08","modified_gmt":"2025-09-29T16:38:08","slug":"understanding-cash-flows","status":"publish","type":"markets","link":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-cash-flows/","title":{"rendered":"Understanding Cash Flows"},"content":{"rendered":"\u003cdiv data-elementor-type=\u0022wp-post\u0022 data-elementor-id=\u002237574\u0022 class=\u0022elementor elementor-37574\u0022\u003e\u003csection class=\u0022elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-23ba90b elementor-section-full_width tab_container elementor-section-height-default elementor-section-height-default\u0022 data-id=\u002223ba90b\u0022 data-element_type=\u0022section\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-container elementor-column-gap-default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-b6a6f9f\u0022 data-id=\u0022b6a6f9f\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003csection class=\u0022elementor-section elementor-inner-section elementor-element elementor-element-e0f864e elementor-section-full_width elementor-section-height-default elementor-section-height-default\u0022 data-id=\u0022e0f864e\u0022 data-element_type=\u0022section\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-container elementor-column-gap-wide\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-50 elementor-inner-column elementor-element elementor-element-7efb245 chapters_list\u0022 data-id=\u00227efb245\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-element elementor-element-33d4575 elementor-widget elementor-widget-shortcode\u0022 data-id=\u002233d4575\u0022 data-element_type=\u0022widget\u0022 data-widget_type=\u0022shortcode.default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-container\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-shortcode\u0022\u003e\u003cscript\u003ejQuery(document).ready(function(){jQuery(\u0022#post_chapters a[href*=\u0027\u0022  +  location.pathname  + \u0022\u0027]\u0022).addClass(\u0022current\u0022);})\u003c/script\u003e\u003cdiv class=\u0022desktop_chapters\u0022\u003e\u003cdiv id=\u0022post_chapters\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022post_chapters-heading\u0022\u003eચેપ્ટર\u003c/div\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/introduction-to-fundamental-analysis/\u0022\u003eમૂળભૂત વિશ્લેષણની રજૂઆત\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/steps-in-fundamental-analysis/\u0022\u003eમૂળભૂત વિશ્લેષણમાં પગલાં અને આર્થિક વિશ્લેષણ જાણો\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/basic-terms-used-in-fundamental-analysis/\u0022\u003eમૂળભૂત વિશ્લેષણમાં મૂળભૂત શરતોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-financial-statements/\u0022\u003eશેરબજારમાં નાણાંકીય નિવેદનોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-balance-sheet/\u0022\u003eસ્ટૉક માર્કેટમાં સ્ટૉક બેલેન્સ શીટને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-income-statements/\u0022\u003eસ્ટૉક માર્કેટમાં આવક સ્ટેટમેન્ટને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-financial-ratios-2/\u0022\u003eસ્ટૉક વિશ્લેષણ માટે ફાઇનાન્શિયલ રેશિયોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-cash-flows/\u0022\u003eકૅશ ફ્લોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/liquidity-ratios/\u0022\u003eસ્ટૉક માર્કેટમાં લિક્વિડિટી રેશિયોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/activity-ratios/\u0022\u003eસ્ટૉક માર્કેટમાં ઍક્ટિવિટી રેશિયોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/risk-leverage-ratios/\u0022\u003eસ્ટૉક માર્કેટમાં જોખમ/લિવરેજ રેશિયોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/profitability-ratios/\u0022\u003eશેરબજારમાં નફાકારકતા ગુણોત્તરોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/valuation-ratios/\u0022\u003eસ્ટૉક માર્કેટમાં મૂલ્યાંકન ગુણોત્તરોને સમજવું\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv class=\u0022chapters_toggle\u0022 title=\u0022chapters\u0022\u003e\u003ca title=\u0022chapters\u0022 href=\u0022#\u0022 id=\u0022open_chapters\u0022\u003e\u003cspan\u003eઅધ્યાય જુઓ\u003c/span\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003c/a\u003e\u003ca title=\u0022chapters\u0022 href=\u0022#\u0022 id=\u0022close_chapters\u0022 style=\u0022display:none;\u0022\u003e\u003cspan\u003eચેપ્ટર્સ હાઇડ કરો\u003c/span\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003c/a\u003e\u003c/div\u003e\u003cscript\u003ejQuery(document).ready(function(){jQuery(\u0027.chapters_toggle #open_chapters\u0027).click(function(e){e.preventDefault();jQuery(\u0027.desktop_chapters\u0027).css(\u0022left\u0022,\u00220px\u0022);jQuery(\u0027#open_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022none\u0022);jQuery(\u0027#close_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022block\u0022);//jQuery(\u0027.chapters_toggle\u0027).css(\u0022width\u0022,\u0022200px\u0022);})jQuery(\u0027.chapters_toggle #close_chapters\u0027).click(function(e){e.preventDefault();jQuery(\u0027.desktop_chapters\u0027).css(\u0022left\u0022,\u0022-480px\u0022);jQuery(\u0027#open_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022block\u0022);jQuery(\u0027#close_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022none\u0022);//jQuery(\u0027.chapters_toggle\u0027).css(\u0022width\u0022,\u0022100%\u0022);})});\u003c/script\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-50 elementor-inner-column elementor-element elementor-element-93f371b tabs_contents\u0022 data-id=\u002293f371b\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-element elementor-element-90f6d06 market_content_tabs elementor-widget elementor-widget-eael-adv-tabs\u0022 data-id=\u002290f6d06\u0022 data-element_type=\u0022widget\u0022 data-widget_type=\u0022eael-adv-tabs.default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-container\u0022\u003e\u003cdiv data-scroll-on-click=\u0022no\u0022 data-scroll-speed=\u0022300\u0022 id=\u0022eael-advance-tabs-90f6d06\u0022 class=\u0022eael-advance-tabs eael-tabs-horizontal eael-tab-auto-active \u0022 data-tabid=\u002290f6d06\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022eael-tabs-nav\u0022\u003e\u003cul class=\u0022eael-tab-inline-icon\u0022 role=\u0022tablist\u0022\u003e\u003cli id=\u0022study\u0022 class=\u0022active-default eael-tab-item-trigger eael-tab-nav-item\u0022 aria-selected=\u0022true\u0022 data-tab=\u00221\u0022 role=\u0022tab\u0022 tabindex=\u00220\u0022 aria-controls=\u0022study-tab\u0022 aria-expanded=\u0022false\u0022\u003e\u003ci class=\u0022far fa-edit\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003cspan class=\u0022eael-tab-title title-after-icon\u0022\u003eઅભ્યાસ\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003cli id=\u0022slides\u0022 class=\u0022 eael-tab-item-trigger eael-tab-nav-item\u0022 aria-selected=\u0022false\u0022 data-tab=\u00222\u0022 role=\u0022tab\u0022 tabindex=\u0022-1\u0022 aria-controls=\u0022slides-tab\u0022 aria-expanded=\u0022false\u0022\u003e\u003ci class=\u0022fas fa-book-open\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003cspan class=\u0022eael-tab-title title-after-icon\u0022\u003eસ્લાઈડસ\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003cli id=\u0022videos\u0022 class=\u0022 eael-tab-item-trigger eael-tab-nav-item\u0022 aria-selected=\u0022false\u0022 data-tab=\u00223\u0022 role=\u0022tab\u0022 tabindex=\u0022-1\u0022 aria-controls=\u0022videos-tab\u0022 aria-expanded=\u0022false\u0022\u003e\u003ci class=\u0022far fa-eye\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003cspan class=\u0022eael-tab-title title-after-icon\u0022\u003eવિડિયો\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv class=\u0022eael-tabs-content\u0022\u003e\u003cdiv id=\u0022study-tab\u0022 class=\u0022clearfix eael-tab-content-item active-default\u0022 data-title-link=\u0022study-tab\u0022\u003e\u003cp\u003e\u003cdiv class=\u0027white\u0027 style=\u0027background:rgb(255, 255, 255); border:solid 0px rgb(255, 255, 255); border-radius:0px; padding:0px 0px 0px 1px;\u0027\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider\u0027 class=\u0027owl-carousel sa_owl_theme owl-pagination-true\u0027 data-slider-id=\u0027text_slider\u0027 style=\u0027visibility: visible;visibility:visible;\u0027\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide01\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Introduction\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0.1%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e7.1. પરિચય\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Money-income-rafiki.svg\u0022\u003e\u003cimg fetchpriority=\u0022high\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16563 aligncenter\u0022 role=\u0022img\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Money-income-rafiki.svg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022500\u0022 height=\u0022500\u0022 /\u003e\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eએક સામાન્ય ઇક્વિટી રોકાણકાર સાથે સૌથી મહત્વપૂર્ણ પ્રશ્ન એ છે: કંપનીના નાણાંકીય જાહેરાતોમાંથી શું જાણવામાં આવે છે, તેને જો તે કંપનીની આવકમાં શેરધારક તરીકે ભાગ લેવા માટે કેટલી રકમ ચૂકવવી પડશે? કંપનીના સામાન્ય સ્ટૉકના શેર માટે \u0026quot;સાચી\u0026quot; કિંમત શું છે અને આ વર્તમાન માર્કેટ કિંમત સાથે કેવી રીતે તુલના કરે છે?\u003c/p\u003e\u003cp\u003eજે પ્રક્રિયા દ્વારા કોઈ વિશ્લેષક અથવા રોકાણકાર તેના ફાઇનાન્શિયલ ડેટાના આધારે સ્ટૉક માટે યોગ્ય કિંમત નિર્ધારિત કરવાનો પ્રયત્ન કરે છે તેને મૂળભૂત વિશ્લેષણ કહેવામાં આવે છે. મૂળભૂત વિશ્લેષણનું કેન્દ્રીય ધારણા એ છે કે કંપનીના વર્તમાન રાજ્ય અને ભવિષ્યની સંભાવનાઓ વિશેની તમામ ઉપલબ્ધ માહિતીને કંપની માટે વસ્તુલક્ષી કિંમત ઉત્પન્ન કરવા માટે મૂલ્યાંકન મોડેલમાં શામેલ કરવી શક્ય છે\u003c/p\u003e\u003cp\u003eસામાન્ય શેરોને મૂલ્યવાન બનાવવા માટે ત્રણ મૂળભૂત અભિગમો છે:\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003eડિસ્કાઉન્ટેડ કૅશ ફ્લો મૂલ્યાંકન\u003c/li\u003e\u003cli\u003eસંબંધિત મૂલ્યાંકન\u003c/li\u003e\u003cli\u003eસંપત્તિ-આધારિત મૂલ્યાંકન\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp\u003eવિશ્લેષકો સામાન્ય શેરના મૂલ્યનો અંદાજ લગાવવા માટે વારંવાર એકથી વધુ અભિગમનો ઉપયોગ કરે છે. એકવાર મૂલ્યનો અંદાજ નિર્ધારિત થયા પછી, તેની તુલના શેરની વર્તમાન કિંમત સાથે કરી શકાય છે, એવું માનવું છે કે શેર જાહેર રીતે ટ્રેડ કરવામાં આવે છે, શેરનું મૂલ્ય ઓવરવેલ્યૂ થાય છે, અમૂલ્ય છે કે નિષ્પક્ષ રીતે મૂલ્યવાન છે કે નહીં.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide02\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Discounted-Cashflow-Model\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0.1%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e7.2 ડિસ્કાઉન્ટેડ કૅશફ્લો મોડેલ\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Thinking-face-rafiki.svg\u0022\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16564 aligncenter\u0022 role=\u0022img\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Thinking-face-rafiki.svg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022500\u0022 height=\u0022500\u0022 /\u003e\u003c/a\u003eડિસ્કાઉન્ટેડ કૅશ ફ્લો (DCF) વેલ્યુએશન અભિગમ પૈસાના સમય મૂલ્યને ધ્યાનમાં લે છે. આ અભિગમ સુરક્ષાના મૂલ્યને તમામ ભવિષ્યના રોકડ પ્રવાહના વર્તમાન મૂલ્ય તરીકે અનુમાનિત કરે છે જે રોકાણકાર સુરક્ષાથી પ્રાપ્ત કરવાની અપેક્ષા રાખે છે. સામાન્ય શેર પર લાગુ કરવામાં આવેલ આ મૂલ્યાંકન અભિગમ શેર જારી કરતી કંપનીની લાક્ષણિકતાઓના વિશ્લેષણ પર આધાર રાખે છે, જેમ કે કંપનીની કમાણી કરવાની ક્ષમતા, કમાણીની અપેક્ષિત વૃદ્ધિ દર અને કંપનીના વ્યવસાયિક વાતાવરણ સાથે સંકળાયેલ જોખમનું સ્તર. \u003cstrong\u003eસામાન્ય શેરધારકો ઇક્વિટી સિક્યોરિટીઝમાં રોકાણ કરવાથી બે પ્રકારના રોકડ પ્રવાહ પ્રાપ્ત કરવાની અપેક્ષા રાખે છે: લાભાંશ અને તેમના શેર વેચવાથી આવક.\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઅમે જાણીએ છીએ કે એન કૅશ ફ્લો સીએફ1, સીએફ2,... સીએફએન કે જે ટી1, ટી2,... ટીએન સમયે એસેટ દ્વારા ઉત્પાદિત કરવામાં આવશે અને દરેક આર1, આર2,..આરએન માટે સંબંધિત છૂટ દરો, ત્યારબાદ સંપત્તિનું વર્તમાન મૂલ્ય આ રીતે વ્યક્ત કરી શકાય છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022wp-image-16477 size-full aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-1-e1642096501247.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022433\u0022 height=\u002285\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-1-e1642096501247.png 433w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-1-e1642096501247-300x59.png 300w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 433px) 100vw, 433px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eચાલો ડીસીએફ અભિગમની અરજી પર એક ઉદાહરણ લઈએ:\u003c/strong\u003e 1 જાન્યુઆરી 2022 ના રોજ, કોઈ રોકાણકાર બ્રિટાનિયાની અપેક્ષા રાખે છે, જે ₹10 ના ડિવિડન્ડ બનાવે છે. પ્રતિ શેર 2022 ના અંતે, 2023 ના અંતે પ્રતિ શેર ₹12, અને 2024 ના અંતે પ્રતિ શેર ₹15.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eવધુમાં, રોકાણકાર અંદાજ કરે છે કે બ્રિટાનિયાની શેરની કિંમત 2024 ના અંતે દરેક શેર દીઠ ₹4000 વેપાર કરશે. નોંધ કરો કે, ડીસીએફ મૂલ્યાંકન અભિગમ હેઠળ, 2024 (Rs4000per શેર) ના અંતમાં બ્રિટાનિયા સ્ટૉકની અપેક્ષિત કિંમત રોકાણકારોને વર્તમાન મૂલ્યનું પ્રતિનિધિત્વ કરે છે જે કંપની દ્વારા 2024 કરતા વધુ પેદા થવાની અપેક્ષા છે. રોકાણકાર તમામ જોખમોને ધ્યાનમાં લે છે અને સમાપ્ત કરે છે કે 14% નો ડિસ્કાઉન્ટ દર યોગ્ય છે. બીજા શબ્દોમાં, રોકાણકાર બ્રિટાનિયામાં રોકાણ કરીને ઓછામાં ઓછા 14% ના વાર્ષિક રિટર્નનો દર કમાવવા માંગે છે\u003c/p\u003e\u003cp\u003eડીસીએફ મૂલ્યાંકન અભિગમનો ઉપયોગ કરીને બ્રિટાનિયા શેરનું અંદાજિત મૂલ્ય રોકડ પ્રવાહના વર્તમાન મૂલ્યને સમાન છે જે રોકાણકારને ઇક્વિટી રોકાણથી પ્રાપ્ત થવાની અપેક્ષા છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eરોકાણકાર નીચે મુજબ અપેક્ષિત રોકડ પ્રવાહના વર્તમાન મૂલ્યની ગણતરી કરે છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003eમૂલ્ય = 10/(1.14)^1+ (12/1.14)^2+ 15/(1.14)^3+ 4000/(1.14)^3= ₹2728\u003c/p\u003e\u003cp\u003eતેથી, પ્રતિ શેરના આધારે રોકાણકારનું બ્રિટાનિયાનું અંદાજિત મૂલ્ય ₹2728 છે. જો ફૉક્સવેગનના શેરની કિંમત 1 જાન્યુઆરી 2022 ના રોજ ₹2728 કરતાં ઓછી હોય, તો રોકાણકાર નિષ્કર્ષ પર આવી શકે છે કે સ્ટૉકનું મૂલ્યાંકન કરવામાં આવ્યું છે અને તેને ખરીદવાનું નક્કી કરે છે. વૈકલ્પિક રીતે, જો સ્ટૉકની કિંમત ₹2728 કરતાં વધુ હોય, તો ઇન્વેસ્ટર નિષ્કર્ષ પર આવી શકે છે કે સ્ટૉકનું મૂલ્ય વધુ છે અને ખરીદવાનું નક્કી કરવાનું નક્કી કરે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઆ એક સરળ ગણતરી છે કારણ કે ધારણાઓ આપવામાં આવી હતી. જો કે, વાસ્તવિક-વિશ્વ ફાઇનાન્સમાં, આ રોકડ પ્રવાહ અને ડિસ્કાઉન્ટ દરો વિશે કેટલીક ધારણાઓ કરવી જરૂરી છે. અને મૂલ્યાંકન સંબંધિત મહત્વપૂર્ણ પ્રશ્નનો જવાબ પણ આપો\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide03\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Question-Which-Cashflows-To-Use?\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0.1%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e7.3 પ્રશ્ન- કયા કૅશફ્લોનો ઉપયોગ કરવો છે?\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Investing-pana.svg\u0022\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16603 aligncenter\u0022 role=\u0022img\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Investing-pana.svg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022500\u0022 height=\u0022500\u0022 /\u003e\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026nbsp;\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026quot;કયા રોકડ પ્રવાહ અને કયા દરો?\u0026quot; ના પ્રશ્નના સાચા જવાબ છે, અલબત્ત, \u0026quot;તે બધા બાબત\u0026quot; અને \u0026quot;બજારમાં જરૂરી દરો પર.\u0026quot; આ એક નિર્વિવાદ રીતે અસ્પષ્ટ પ્રતિસાદ હોઈ શકે છે પરંતુ તે છે, તેમ છતાં, યોગ્ય છે. નીચે પ્રસ્તુત મોડેલો સ્ટૉક માટે ચુકવણી કરવા માટે યોગ્ય કિંમત નિર્ધારિત કરવા માટે એક કલ્પનાત્મક રૂપરેખા પ્રદાન કરે છે, પરંતુ તેઓ માત્ર એક શરૂઆત બિંદુ છે. નાણાંકીય વિશ્લેષકની ભૂમિકા એ મૂલ્યાંકન ઉત્પન્ન કરવા માટે કંપનીની વિશિષ્ટ વિગતોની તેમની સમજણનો ઉપયોગ કરવાની છે જેમાં તમામ ભવિષ્યના રોકડ પ્રવાહ, તેમની સંભાવનાઓ અને અરજી કરવા માટે યોગ્ય છૂટ દરોનો વિવેકપૂર્ણ અંદાજ શામેલ છે. દરેક કંપની અનન્ય છે, અને તે બાબત એ છે કે મૂલ્યાંકન અર્થપૂર્ણ છે અને આંતરદૃષ્ટિ પ્રદાન કરે છે, તે કેટલાક માનકીકૃત મોડેલનું પાલન કરે છે નહીં.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ (DDM):\u003c/strong\u003e સામાન્ય શેરહોલ્ડર દ્વારા વાસ્તવમાં પ્રાપ્ત થયેલ એકમાત્ર રોકડ પ્રવાહ ડિવિડન્ડ છે. તેથી, \u0022આ સ્ટૉકની માલિકી માટે મને શું મળશે?\u0022 પ્રશ્નનો સરળતમ જવાબ ભવિષ્યના તમામ ડિવિડન્ડ ચુકવણીની ગણતરી કરવા અને પછી તેમને ઇક્વિટીની કિંમત પર હાલમાં ડિસ્કાઉન્ટ આપવા માટે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઇક્વિટીનો ખર્ચ, કેઇ, જોખમ-મુક્ત વ્યાજ દર (આરએફ) ની રકમના સમાન છે, જેને સમાન પરિપક્વતાના જોખમરહિત સરકારી બોન્ડ પર વળતર તરીકે લેવામાં આવી શકે છે, અને ઇક્વિટી જોખમ પ્રીમિયમ (આરએમ-આરએફ), જે ઇક્વિટી રોકાણ સાથે સંકળાયેલ જોખમ માટે વળતર આપવા માટે રોકાણકારો દ્વારા જરૂરી અતિરિક્ત રકમ છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eત્યારબાદ ડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ હેઠળ ફર્મનું મૂલ્ય છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16478 aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-2.jpg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u002283\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઅહીં CF = ડિવિડન્ડ્સ.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eK= ઇક્વિટીનો ખર્ચ\u003c/p\u003e\u003cp\u003eતમે જોઈ શકો છો: મોડેલમાં બે મૂળભૂત ઇનપુટ્સ છે - અપેક્ષિત ડિવિડન્ડ્સ અને ઇક્વિટી પર ખર્ચ. અપેક્ષિત લાભાંશ મેળવવા માટે, વ્યક્તિએ કમાણી અને ચુકવણીના અનુપાતોમાં ભવિષ્યના અપેક્ષિત વિકાસ દરો વિશે ધારણા કરવી પડશે. સ્ટૉક પર જરૂરી રિટર્નનો દર તેની જોખમ દ્વારા નિર્ધારિત કરવામાં આવે છે, વિવિધ મોડેલોમાં અલગ રીતે માપવામાં આવે છે - સીએપીએમમાં માર્કેટ બીટા અને આર્બિટ્રેજ અને મલ્ટી-ફેક્ટર મોડેલોમાં ફેક્ટર બીટા. આ મોડેલ સમય-વિવિધ ડિસ્કાઉન્ટ દરોને મંજૂરી આપવા માટે પૂરતું ફ્લેક્સિબલ છે, જ્યાં સમગ્ર સમયમાં વ્યાજ દરો અથવા જોખમમાં અપેક્ષિત ફેરફારો દ્વારા સમય વિવિધતા થાય છે.\u003c/p\u003e\u003ch5\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000080\u0022\u003e\u003cstrong\u003eમફત કૅશફ્લો\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/h5\u003e\u003cp\u003eડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ સાથેની સ્પષ્ટ સમસ્યા એ છે કે જો કંપની નિયમિત ડિવિડન્ડ ચૂકવતી નથી તો તે કામ કરશે નહીં. ઉપરોક્ત સરેરાશ આરઓઈ ધરાવતી એક વિકાસશીલ કંપની તેની કમાણીને જાળવી રાખવાની અને તેમને વ્યવસાયમાં પાછા લઈ જવાની અપેક્ષા રાખવામાં આવશે જ્યાં તેઓ આકર્ષક વળતર મેળવી શકે છે અને વિકાસને પ્રોત્સાહન આપી શકે છે- આ મુશ્કેલ રીતે કંપનીને અયોગ્ય બનાવે છે. જો કે, સામાન્ય સ્ટૉક કંપનીના વર્તમાન અને ભવિષ્યના લાભો પર ક્લેઇમ હોવાથી, તેમાં કોઈ પણ બાબત ન હોવી જોઈએ કે નફા ડિવિડન્ડ તરીકે ચૂકવવામાં આવે છે અથવા કંપની-શેર માલિકી દ્વારા જાળવી રાખવામાં આવે છે, તો તે રોકાણકારોને તે નફાના પ્રમાણસર હિસ્સા માટે હકદાર બનાવે છે. તેથી કોઈ વૈકલ્પિક અભિગમ એ કંપનીને મૂલ્યવાન બનાવવા માટે છે કે તે રોકાણકારોને પૈસા પરત કરવામાં આવે છે કે નહીં તેના પર આધારિત છે, ભલે તે પૈસા કેટલા નાણાં ઉત્પન્ન કરે છે અથવા વ્યવસાયમાં ફરીથી રોકાણ કરવામાં આવે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eમફત રોકડ પ્રવાહ મૂલ્યાંકન બે રીતે કરી શકાય છે: \u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eફ્રી કૅશ ફ્લો ટુ ઇક્વિટી (એફસીએફઇ)નો ઉપયોગ કરીને ફર્મના ઇક્વિટી ભાગનું મૂલ્ય આપવું, અથવા \u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eસંપૂર્ણ પેઢીને મફત રોકડ પ્રવાહનો ઉપયોગ કરીને મૂલ્યાંકન કરવું (એફસીએફએફ).\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp\u003eબંને મફત રોકડ પ્રવાહના પગલાં છે (એટલે કે, ફરજિયાત ખર્ચ, ડેપ્રિશિયેશન અને એમોર્ટાઇઝેશન, કાર્યકારી મૂડીની જરૂરિયાતો વગેરે માટે ચોખ્ખી આવક સમાયોજિત કરવામાં આવી છે) તે તફાવત સાથે કે મફત રોકડ પ્રવાહમાં માત્ર તે મફત રોકડ શામેલ છે જે ઇક્વિટી ધારકોને લાભાંશ તરીકે ચુકવણી માટે ઉપલબ્ધ છે, જ્યારે ફર્મને મફત રોકડ પ્રવાહમાં કર્જ લેવામાં આવેલા ભંડોળ પર ચુકવણી પહેલાં ઉપલબ્ધ તમામ રોકડનો સમાવેશ થાય છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eઆ માટે ફોર્મ્યુલા:\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eફર્મ માટે મફત કૅશફ્લો= \u003c/strong\u003e\u003cstrong\u003eઑપરેશન્સમાંથી રોકડ પ્રવાહ - લાંબા ગાળાની સંપત્તિઓમાં ચોખ્ખી રોકાણ\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eઇક્વિટી માટે મફત કૅશફ્લો = ઓપરેશનમાંથી કૅશફ્લો - મૂડી ખર્ચ + ચોખ્ખો ઉધાર\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eબે પ્રકારના રોકડ પ્રવાહ પર લાગુ કરેલા ડિસ્કાઉન્ટિંગ દરો અલગ છે. મફત રોકડ પ્રવાહ થી ઇક્વિટી માટે, સંબંધિત છૂટ દર છે \u003cstrong\u003eઇક્વિટીનો ખર્ચ \u003c/strong\u003e(આરસીઈ), જેનો ઉપયોગ ડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલમાં કરવામાં આવ્યો હતો. વાસ્તવિકતામાં, મોડેલો વચ્ચેનો એકમાત્ર તફાવત એ છે કે એફસીએફઈ મોડેલમાં, અમે કંપનીને ડિવિડન્ડ તરીકે ચૂકવવા માટે ઉપલબ્ધ રોકડના આધારે મૂલ્યાંકન કરી રહ્યા છીએ જ્યારે ડીડીએમમાં મૂલ્યાંકન વાસ્તવમાં ડિવિડન્ડ તરીકે ચૂકવેલ રોકડના આધારે થાય છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eજો ફર્મએ ડિવિડન્ડ તરીકે તમામ ફ્રી કૅશ ફ્લોની ચુકવણી કરી છે, તો ડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ અને ફર્મ મૂલ્યાંકન માટે મફત કૅશફ્લો સમાન હશે. ફર્મ મોડેલમાં મફત રોકડ પ્રવાહમાં, ડિસ્કાઉન્ટિંગ દરમાં ફર્મના ફાઇનાન્સિંગ મિશ્રણમાં દરેકના વજનના પ્રમાણમાં ઇક્વિટી, ડેબ્ટ અને પસંદગીના સ્ટૉક પર જરૂરી રિટર્નના વિવિધ દરોનો સમાવેશ થવો આવશ્યક છે. આ ચોક્કસપણે મૂડીનો સરેરાશ ખર્ચ (WACC) કરે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eબે મૂલ્યાંકન મોડેલોને નીચેના સૂત્રો દ્વારા વ્યક્ત કરી શકાય છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022wp-image-16479 size-full aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-3-e1642096905945.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022276\u0022 height=\u0022129\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eએ સમજવું મહત્વપૂર્ણ છે કે બે મોડેલો વિવિધ વસ્તુઓનું મૂલ્યાંકન કરી રહ્યા છે. એફસીએફઈનું મૂલ્યાંકન સામાન્ય ઇક્વિટી ધારકો માટે ઉપલબ્ધ કંપનીની આવકના તે ભાગનું વર્તમાન મૂલ્ય આપે છે. એફસીએફએફ મોડેલ સંપૂર્ણ કંપનીનું મૂલ્યાંકન કરે છે, જેમાં તેના દેવું શામેલ છે અને તેથી માત્ર ઇક્વિટીના મૂલ્યાંકન કરતાં વધુ મૂલ્ય ઉત્પન્ન કરશે.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cscript type=\u0027text/javascript\u0027\u003ejQuery(document).ready(function()  {jQuery(\u0027#text_slider\u0027).owlCarousel({items  :  1,smartSpeed  :  400,autoplay  :  false,autoplayHoverPause  :  false,smartSpeed  :  400,fluidSpeed  :  400,autoplaySpeed  :  400,navSpeed  :  400,dotsSpeed  :  400,dotsEach  :  1,loop  :  false,nav  :  true,navText  :  [\u0027Previous\u0027,\u0027Next\u0027],dots  :  true,responsiveRefreshRate  :  200,slideBy  :  1,mergeFit  :  true,autoHeight  :  true,mouseDrag  :  false,touchDrag  :  true});jQuery(\u0027#text_slider\u0027).css(\u0027visibility\u0027, \u0027visible\u0027);var  owl_goto  =  jQuery(\u0027#text_slider\u0027);jQuery(\u0027.text_slider_goto1\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  0);});jQuery(\u0027.text_slider_goto2\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  1);});jQuery(\u0027.text_slider_goto3\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  2);});var  resize_16476  =  jQuery(\u0027.owl-carousel\u0027);resize_16476.on(\u0027initialized.owl.carousel\u0027,  function(e)  {if  (typeof(Event)  === \u0027function\u0027)  {window.dispatchEvent(new  Event(\u0027resize\u0027));}  else  {var  evt  =  window.document.createEvent(\u0027UIEvents\u0027);evt.initUIEvent(\u0027resize\u0027,  true,  false,  window,  0);window.dispatchEvent(evt);}});});\u003c/script\u003e\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0022slides-tab\u0022 class=\u0022clearfix eael-tab-content-item \u0022 data-title-link=\u0022slides-tab\u0022\u003e\u003cp\u003e\u003cdiv class=\u0027white\u0027 style=\u0027background:rgb(255, 255, 255); border:solid 0px rgb(255, 255, 255); border-radius:0px; padding:0px 0px 0px 1px;\u0027\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider\u0027 class=\u0027owl-carousel sa_owl_theme owl-pagination-true\u0027 data-slider-id=\u0027text_slider\u0027 style=\u0027visibility: visible;visibility:visible;\u0027\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide01\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Introduction\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0.1%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e7.1. પરિચય\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Money-income-rafiki.svg\u0022\u003e\u003cimg fetchpriority=\u0022high\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16563 aligncenter\u0022 role=\u0022img\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Money-income-rafiki.svg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022500\u0022 height=\u0022500\u0022 /\u003e\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eએક સામાન્ય ઇક્વિટી રોકાણકાર સાથે સૌથી મહત્વપૂર્ણ પ્રશ્ન એ છે: કંપનીના નાણાંકીય જાહેરાતોમાંથી શું જાણવામાં આવે છે, તેને જો તે કંપનીની આવકમાં શેરધારક તરીકે ભાગ લેવા માટે કેટલી રકમ ચૂકવવી પડશે? કંપનીના સામાન્ય સ્ટૉકના શેર માટે \u0026quot;સાચી\u0026quot; કિંમત શું છે અને આ વર્તમાન માર્કેટ કિંમત સાથે કેવી રીતે તુલના કરે છે?\u003c/p\u003e\u003cp\u003eજે પ્રક્રિયા દ્વારા કોઈ વિશ્લેષક અથવા રોકાણકાર તેના ફાઇનાન્શિયલ ડેટાના આધારે સ્ટૉક માટે યોગ્ય કિંમત નિર્ધારિત કરવાનો પ્રયત્ન કરે છે તેને મૂળભૂત વિશ્લેષણ કહેવામાં આવે છે. મૂળભૂત વિશ્લેષણનું કેન્દ્રીય ધારણા એ છે કે કંપનીના વર્તમાન રાજ્ય અને ભવિષ્યની સંભાવનાઓ વિશેની તમામ ઉપલબ્ધ માહિતીને કંપની માટે વસ્તુલક્ષી કિંમત ઉત્પન્ન કરવા માટે મૂલ્યાંકન મોડેલમાં શામેલ કરવી શક્ય છે\u003c/p\u003e\u003cp\u003eસામાન્ય શેરોને મૂલ્યવાન બનાવવા માટે ત્રણ મૂળભૂત અભિગમો છે:\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003eડિસ્કાઉન્ટેડ કૅશ ફ્લો મૂલ્યાંકન\u003c/li\u003e\u003cli\u003eસંબંધિત મૂલ્યાંકન\u003c/li\u003e\u003cli\u003eસંપત્તિ-આધારિત મૂલ્યાંકન\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp\u003eવિશ્લેષકો સામાન્ય શેરના મૂલ્યનો અંદાજ લગાવવા માટે વારંવાર એકથી વધુ અભિગમનો ઉપયોગ કરે છે. એકવાર મૂલ્યનો અંદાજ નિર્ધારિત થયા પછી, તેની તુલના શેરની વર્તમાન કિંમત સાથે કરી શકાય છે, એવું માનવું છે કે શેર જાહેર રીતે ટ્રેડ કરવામાં આવે છે, શેરનું મૂલ્ય ઓવરવેલ્યૂ થાય છે, અમૂલ્ય છે કે નિષ્પક્ષ રીતે મૂલ્યવાન છે કે નહીં.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide02\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Discounted-Cashflow-Model\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0.1%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e7.2 ડિસ્કાઉન્ટેડ કૅશફ્લો મોડેલ\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Thinking-face-rafiki.svg\u0022\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16564 aligncenter\u0022 role=\u0022img\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Thinking-face-rafiki.svg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022500\u0022 height=\u0022500\u0022 /\u003e\u003c/a\u003eડિસ્કાઉન્ટેડ કૅશ ફ્લો (DCF) વેલ્યુએશન અભિગમ પૈસાના સમય મૂલ્યને ધ્યાનમાં લે છે. આ અભિગમ સુરક્ષાના મૂલ્યને તમામ ભવિષ્યના રોકડ પ્રવાહના વર્તમાન મૂલ્ય તરીકે અનુમાનિત કરે છે જે રોકાણકાર સુરક્ષાથી પ્રાપ્ત કરવાની અપેક્ષા રાખે છે. સામાન્ય શેર પર લાગુ કરવામાં આવેલ આ મૂલ્યાંકન અભિગમ શેર જારી કરતી કંપનીની લાક્ષણિકતાઓના વિશ્લેષણ પર આધાર રાખે છે, જેમ કે કંપનીની કમાણી કરવાની ક્ષમતા, કમાણીની અપેક્ષિત વૃદ્ધિ દર અને કંપનીના વ્યવસાયિક વાતાવરણ સાથે સંકળાયેલ જોખમનું સ્તર. \u003cstrong\u003eસામાન્ય શેરધારકો ઇક્વિટી સિક્યોરિટીઝમાં રોકાણ કરવાથી બે પ્રકારના રોકડ પ્રવાહ પ્રાપ્ત કરવાની અપેક્ષા રાખે છે: લાભાંશ અને તેમના શેર વેચવાથી આવક.\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઅમે જાણીએ છીએ કે એન કૅશ ફ્લો સીએફ1, સીએફ2,... સીએફએન કે જે ટી1, ટી2,... ટીએન સમયે એસેટ દ્વારા ઉત્પાદિત કરવામાં આવશે અને દરેક આર1, આર2,..આરએન માટે સંબંધિત છૂટ દરો, ત્યારબાદ સંપત્તિનું વર્તમાન મૂલ્ય આ રીતે વ્યક્ત કરી શકાય છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022wp-image-16477 size-full aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-1-e1642096501247.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022433\u0022 height=\u002285\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-1-e1642096501247.png 433w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-1-e1642096501247-300x59.png 300w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 433px) 100vw, 433px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eચાલો ડીસીએફ અભિગમની અરજી પર એક ઉદાહરણ લઈએ:\u003c/strong\u003e 1 જાન્યુઆરી 2022 ના રોજ, કોઈ રોકાણકાર બ્રિટાનિયાની અપેક્ષા રાખે છે, જે ₹10 ના ડિવિડન્ડ બનાવે છે. પ્રતિ શેર 2022 ના અંતે, 2023 ના અંતે પ્રતિ શેર ₹12, અને 2024 ના અંતે પ્રતિ શેર ₹15.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eવધુમાં, રોકાણકાર અંદાજ કરે છે કે બ્રિટાનિયાની શેરની કિંમત 2024 ના અંતે દરેક શેર દીઠ ₹4000 વેપાર કરશે. નોંધ કરો કે, ડીસીએફ મૂલ્યાંકન અભિગમ હેઠળ, 2024 (Rs4000per શેર) ના અંતમાં બ્રિટાનિયા સ્ટૉકની અપેક્ષિત કિંમત રોકાણકારોને વર્તમાન મૂલ્યનું પ્રતિનિધિત્વ કરે છે જે કંપની દ્વારા 2024 કરતા વધુ પેદા થવાની અપેક્ષા છે. રોકાણકાર તમામ જોખમોને ધ્યાનમાં લે છે અને સમાપ્ત કરે છે કે 14% નો ડિસ્કાઉન્ટ દર યોગ્ય છે. બીજા શબ્દોમાં, રોકાણકાર બ્રિટાનિયામાં રોકાણ કરીને ઓછામાં ઓછા 14% ના વાર્ષિક રિટર્નનો દર કમાવવા માંગે છે\u003c/p\u003e\u003cp\u003eડીસીએફ મૂલ્યાંકન અભિગમનો ઉપયોગ કરીને બ્રિટાનિયા શેરનું અંદાજિત મૂલ્ય રોકડ પ્રવાહના વર્તમાન મૂલ્યને સમાન છે જે રોકાણકારને ઇક્વિટી રોકાણથી પ્રાપ્ત થવાની અપેક્ષા છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eરોકાણકાર નીચે મુજબ અપેક્ષિત રોકડ પ્રવાહના વર્તમાન મૂલ્યની ગણતરી કરે છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003eમૂલ્ય = 10/(1.14)^1+ (12/1.14)^2+ 15/(1.14)^3+ 4000/(1.14)^3= ₹2728\u003c/p\u003e\u003cp\u003eતેથી, પ્રતિ શેરના આધારે રોકાણકારનું બ્રિટાનિયાનું અંદાજિત મૂલ્ય ₹2728 છે. જો ફૉક્સવેગનના શેરની કિંમત 1 જાન્યુઆરી 2022 ના રોજ ₹2728 કરતાં ઓછી હોય, તો રોકાણકાર નિષ્કર્ષ પર આવી શકે છે કે સ્ટૉકનું મૂલ્યાંકન કરવામાં આવ્યું છે અને તેને ખરીદવાનું નક્કી કરે છે. વૈકલ્પિક રીતે, જો સ્ટૉકની કિંમત ₹2728 કરતાં વધુ હોય, તો ઇન્વેસ્ટર નિષ્કર્ષ પર આવી શકે છે કે સ્ટૉકનું મૂલ્ય વધુ છે અને ખરીદવાનું નક્કી કરવાનું નક્કી કરે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઆ એક સરળ ગણતરી છે કારણ કે ધારણાઓ આપવામાં આવી હતી. જો કે, વાસ્તવિક-વિશ્વ ફાઇનાન્સમાં, આ રોકડ પ્રવાહ અને ડિસ્કાઉન્ટ દરો વિશે કેટલીક ધારણાઓ કરવી જરૂરી છે. અને મૂલ્યાંકન સંબંધિત મહત્વપૂર્ણ પ્રશ્નનો જવાબ પણ આપો\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide03\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Question-Which-Cashflows-To-Use?\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0.1%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e7.3 પ્રશ્ન- કયા કૅશફ્લોનો ઉપયોગ કરવો છે?\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Investing-pana.svg\u0022\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16603 aligncenter\u0022 role=\u0022img\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/Investing-pana.svg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022500\u0022 height=\u0022500\u0022 /\u003e\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026nbsp;\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026quot;કયા રોકડ પ્રવાહ અને કયા દરો?\u0026quot; ના પ્રશ્નના સાચા જવાબ છે, અલબત્ત, \u0026quot;તે બધા બાબત\u0026quot; અને \u0026quot;બજારમાં જરૂરી દરો પર.\u0026quot; આ એક નિર્વિવાદ રીતે અસ્પષ્ટ પ્રતિસાદ હોઈ શકે છે પરંતુ તે છે, તેમ છતાં, યોગ્ય છે. નીચે પ્રસ્તુત મોડેલો સ્ટૉક માટે ચુકવણી કરવા માટે યોગ્ય કિંમત નિર્ધારિત કરવા માટે એક કલ્પનાત્મક રૂપરેખા પ્રદાન કરે છે, પરંતુ તેઓ માત્ર એક શરૂઆત બિંદુ છે. નાણાંકીય વિશ્લેષકની ભૂમિકા એ મૂલ્યાંકન ઉત્પન્ન કરવા માટે કંપનીની વિશિષ્ટ વિગતોની તેમની સમજણનો ઉપયોગ કરવાની છે જેમાં તમામ ભવિષ્યના રોકડ પ્રવાહ, તેમની સંભાવનાઓ અને અરજી કરવા માટે યોગ્ય છૂટ દરોનો વિવેકપૂર્ણ અંદાજ શામેલ છે. દરેક કંપની અનન્ય છે, અને તે બાબત એ છે કે મૂલ્યાંકન અર્થપૂર્ણ છે અને આંતરદૃષ્ટિ પ્રદાન કરે છે, તે કેટલાક માનકીકૃત મોડેલનું પાલન કરે છે નહીં.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ (DDM):\u003c/strong\u003e સામાન્ય શેરહોલ્ડર દ્વારા વાસ્તવમાં પ્રાપ્ત થયેલ એકમાત્ર રોકડ પ્રવાહ ડિવિડન્ડ છે. તેથી, \u0022આ સ્ટૉકની માલિકી માટે મને શું મળશે?\u0022 પ્રશ્નનો સરળતમ જવાબ ભવિષ્યના તમામ ડિવિડન્ડ ચુકવણીની ગણતરી કરવા અને પછી તેમને ઇક્વિટીની કિંમત પર હાલમાં ડિસ્કાઉન્ટ આપવા માટે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઇક્વિટીનો ખર્ચ, કેઇ, જોખમ-મુક્ત વ્યાજ દર (આરએફ) ની રકમના સમાન છે, જેને સમાન પરિપક્વતાના જોખમરહિત સરકારી બોન્ડ પર વળતર તરીકે લેવામાં આવી શકે છે, અને ઇક્વિટી જોખમ પ્રીમિયમ (આરએમ-આરએફ), જે ઇક્વિટી રોકાણ સાથે સંકળાયેલ જોખમ માટે વળતર આપવા માટે રોકાણકારો દ્વારા જરૂરી અતિરિક્ત રકમ છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eત્યારબાદ ડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ હેઠળ ફર્મનું મૂલ્ય છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022size-full wp-image-16478 aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-2.jpg\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u002283\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eઅહીં CF = ડિવિડન્ડ્સ.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eK= ઇક્વિટીનો ખર્ચ\u003c/p\u003e\u003cp\u003eતમે જોઈ શકો છો: મોડેલમાં બે મૂળભૂત ઇનપુટ્સ છે - અપેક્ષિત ડિવિડન્ડ્સ અને ઇક્વિટી પર ખર્ચ. અપેક્ષિત લાભાંશ મેળવવા માટે, વ્યક્તિએ કમાણી અને ચુકવણીના અનુપાતોમાં ભવિષ્યના અપેક્ષિત વિકાસ દરો વિશે ધારણા કરવી પડશે. સ્ટૉક પર જરૂરી રિટર્નનો દર તેની જોખમ દ્વારા નિર્ધારિત કરવામાં આવે છે, વિવિધ મોડેલોમાં અલગ રીતે માપવામાં આવે છે - સીએપીએમમાં માર્કેટ બીટા અને આર્બિટ્રેજ અને મલ્ટી-ફેક્ટર મોડેલોમાં ફેક્ટર બીટા. આ મોડેલ સમય-વિવિધ ડિસ્કાઉન્ટ દરોને મંજૂરી આપવા માટે પૂરતું ફ્લેક્સિબલ છે, જ્યાં સમગ્ર સમયમાં વ્યાજ દરો અથવા જોખમમાં અપેક્ષિત ફેરફારો દ્વારા સમય વિવિધતા થાય છે.\u003c/p\u003e\u003ch5\u003e\u003cspan style=\u0022color: #000080\u0022\u003e\u003cstrong\u003eમફત કૅશફ્લો\u003c/strong\u003e\u003c/span\u003e\u003c/h5\u003e\u003cp\u003eડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ સાથેની સ્પષ્ટ સમસ્યા એ છે કે જો કંપની નિયમિત ડિવિડન્ડ ચૂકવતી નથી તો તે કામ કરશે નહીં. ઉપરોક્ત સરેરાશ આરઓઈ ધરાવતી એક વિકાસશીલ કંપની તેની કમાણીને જાળવી રાખવાની અને તેમને વ્યવસાયમાં પાછા લઈ જવાની અપેક્ષા રાખવામાં આવશે જ્યાં તેઓ આકર્ષક વળતર મેળવી શકે છે અને વિકાસને પ્રોત્સાહન આપી શકે છે- આ મુશ્કેલ રીતે કંપનીને અયોગ્ય બનાવે છે. જો કે, સામાન્ય સ્ટૉક કંપનીના વર્તમાન અને ભવિષ્યના લાભો પર ક્લેઇમ હોવાથી, તેમાં કોઈ પણ બાબત ન હોવી જોઈએ કે નફા ડિવિડન્ડ તરીકે ચૂકવવામાં આવે છે અથવા કંપની-શેર માલિકી દ્વારા જાળવી રાખવામાં આવે છે, તો તે રોકાણકારોને તે નફાના પ્રમાણસર હિસ્સા માટે હકદાર બનાવે છે. તેથી કોઈ વૈકલ્પિક અભિગમ એ કંપનીને મૂલ્યવાન બનાવવા માટે છે કે તે રોકાણકારોને પૈસા પરત કરવામાં આવે છે કે નહીં તેના પર આધારિત છે, ભલે તે પૈસા કેટલા નાણાં ઉત્પન્ન કરે છે અથવા વ્યવસાયમાં ફરીથી રોકાણ કરવામાં આવે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eમફત રોકડ પ્રવાહ મૂલ્યાંકન બે રીતે કરી શકાય છે: \u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eફ્રી કૅશ ફ્લો ટુ ઇક્વિટી (એફસીએફઇ)નો ઉપયોગ કરીને ફર્મના ઇક્વિટી ભાગનું મૂલ્ય આપવું, અથવા \u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eસંપૂર્ણ પેઢીને મફત રોકડ પ્રવાહનો ઉપયોગ કરીને મૂલ્યાંકન કરવું (એફસીએફએફ).\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp\u003eબંને મફત રોકડ પ્રવાહના પગલાં છે (એટલે કે, ફરજિયાત ખર્ચ, ડેપ્રિશિયેશન અને એમોર્ટાઇઝેશન, કાર્યકારી મૂડીની જરૂરિયાતો વગેરે માટે ચોખ્ખી આવક સમાયોજિત કરવામાં આવી છે) તે તફાવત સાથે કે મફત રોકડ પ્રવાહમાં માત્ર તે મફત રોકડ શામેલ છે જે ઇક્વિટી ધારકોને લાભાંશ તરીકે ચુકવણી માટે ઉપલબ્ધ છે, જ્યારે ફર્મને મફત રોકડ પ્રવાહમાં કર્જ લેવામાં આવેલા ભંડોળ પર ચુકવણી પહેલાં ઉપલબ્ધ તમામ રોકડનો સમાવેશ થાય છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eઆ માટે ફોર્મ્યુલા:\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eફર્મ માટે મફત કૅશફ્લો= \u003c/strong\u003e\u003cstrong\u003eઑપરેશન્સમાંથી રોકડ પ્રવાહ - લાંબા ગાળાની સંપત્તિઓમાં ચોખ્ખી રોકાણ\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cstrong\u003eઇક્વિટી માટે મફત કૅશફ્લો = ઓપરેશનમાંથી કૅશફ્લો - મૂડી ખર્ચ + ચોખ્ખો ઉધાર\u003c/strong\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eબે પ્રકારના રોકડ પ્રવાહ પર લાગુ કરેલા ડિસ્કાઉન્ટિંગ દરો અલગ છે. મફત રોકડ પ્રવાહ થી ઇક્વિટી માટે, સંબંધિત છૂટ દર છે \u003cstrong\u003eઇક્વિટીનો ખર્ચ \u003c/strong\u003e(આરસીઈ), જેનો ઉપયોગ ડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલમાં કરવામાં આવ્યો હતો. વાસ્તવિકતામાં, મોડેલો વચ્ચેનો એકમાત્ર તફાવત એ છે કે એફસીએફઈ મોડેલમાં, અમે કંપનીને ડિવિડન્ડ તરીકે ચૂકવવા માટે ઉપલબ્ધ રોકડના આધારે મૂલ્યાંકન કરી રહ્યા છીએ જ્યારે ડીડીએમમાં મૂલ્યાંકન વાસ્તવમાં ડિવિડન્ડ તરીકે ચૂકવેલ રોકડના આધારે થાય છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eજો ફર્મએ ડિવિડન્ડ તરીકે તમામ ફ્રી કૅશ ફ્લોની ચુકવણી કરી છે, તો ડિવિડન્ડ ડિસ્કાઉન્ટ મોડેલ અને ફર્મ મૂલ્યાંકન માટે મફત કૅશફ્લો સમાન હશે. ફર્મ મોડેલમાં મફત રોકડ પ્રવાહમાં, ડિસ્કાઉન્ટિંગ દરમાં ફર્મના ફાઇનાન્સિંગ મિશ્રણમાં દરેકના વજનના પ્રમાણમાં ઇક્વિટી, ડેબ્ટ અને પસંદગીના સ્ટૉક પર જરૂરી રિટર્નના વિવિધ દરોનો સમાવેશ થવો આવશ્યક છે. આ ચોક્કસપણે મૂડીનો સરેરાશ ખર્ચ (WACC) કરે છે.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eબે મૂલ્યાંકન મોડેલોને નીચેના સૂત્રો દ્વારા વ્યક્ત કરી શકાય છે:\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022wp-image-16479 size-full aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/01/form-3-e1642096905945.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022276\u0022 height=\u0022129\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eએ સમજવું મહત્વપૂર્ણ છે કે બે મોડેલો વિવિધ વસ્તુઓનું મૂલ્યાંકન કરી રહ્યા છે. એફસીએફઈનું મૂલ્યાંકન સામાન્ય ઇક્વિટી ધારકો માટે ઉપલબ્ધ કંપનીની આવકના તે ભાગનું વર્તમાન મૂલ્ય આપે છે. એફસીએફએફ મોડેલ સંપૂર્ણ કંપનીનું મૂલ્યાંકન કરે છે, જેમાં તેના દેવું શામેલ છે અને તેથી માત્ર ઇક્વિટીના મૂલ્યાંકન કરતાં વધુ મૂલ્ય ઉત્પન્ન કરશે.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cscript type=\u0027text/javascript\u0027\u003ejQuery(document).ready(function()  {jQuery(\u0027#text_slider\u0027).owlCarousel({items  :  1,smartSpeed  :  400,autoplay  :  false,autoplayHoverPause  :  false,smartSpeed  :  400,fluidSpeed  :  400,autoplaySpeed  :  400,navSpeed  :  400,dotsSpeed  :  400,dotsEach  :  1,loop  :  false,nav  :  true,navText  :  [\u0027Previous\u0027,\u0027Next\u0027],dots  :  true,responsiveRefreshRate  :  200,slideBy  :  1,mergeFit  :  true,autoHeight  :  true,mouseDrag  :  false,touchDrag  :  true});jQuery(\u0027#text_slider\u0027).css(\u0027visibility\u0027, \u0027visible\u0027);var  owl_goto  =  jQuery(\u0027#text_slider\u0027);jQuery(\u0027.text_slider_goto1\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  0);});jQuery(\u0027.text_slider_goto2\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  1);});jQuery(\u0027.text_slider_goto3\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  2);});var  resize_16476  =  jQuery(\u0027.owl-carousel\u0027);resize_16476.on(\u0027initialized.owl.carousel\u0027,  function(e)  {if  (typeof(Event)  === \u0027function\u0027)  {window.dispatchEvent(new  Event(\u0027resize\u0027));}  else  {var  evt  =  window.document.createEvent(\u0027UIEvents\u0027);evt.initUIEvent(\u0027resize\u0027,  true,  false,  window,  0);window.dispatchEvent(evt);}});});\u003c/script\u003e\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0022videos-tab\u0022 class=\u0022clearfix eael-tab-content-item \u0022 data-title-link=\u0022videos-tab\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022yt_iframe\u0022\u003e\u003ciframe title=\u0022YouTube video player\u0022 src=\u0022https://www.youtube.com/embed/9gfBy-299Nc?rel=0\u0022 frameborder=\u00220\u0022 allowfullscreen=\u0022allowfullscreen\u0022\u003e\u003c/iframe\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/section\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/section\u003e\u003c/div\u003e","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u003cp\u003eસ્ટડી સ્લાઇડ્સ વિડિઓઝ 7.1 સામાન્ય ઇક્વિટી રોકાણકારને સૌથી મહત્વપૂર્ણ પ્રશ્નમાંથી એક પરિચય એ છે: કંપનીના નાણાકીય જાહેરાતોમાંથી શું જાણીતું છે, શેરહોલ્ડર તરીકે કંપનીની આવકમાં ભાગ લેવા માટે તે કેટલું ચૂકવવા તૈયાર રહેવું જોઈએ? શેર માટે \u0022સાચી\u0022 કિંમત શું છે... \u003ca title=\u0022Understanding Cash Flows\u0022 class=\u0022read-more\u0022 href=\u0022https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/course/fundamental-analysis-course/understanding-cash-flows/\u0022 aria-label=\u0022Read more about Understanding Cash Flows\u0022\u003eવધુ વાંચો\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":15096,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-37574","markets","type-markets","status-publish","format-standard","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/markets/37574","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/markets"}],"about":[{"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/types/markets"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/users/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/comments?post=37574"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/markets/37574/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75188,"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/markets/37574/revisions/75188"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/markets/15096"}],"wp:attachment":[{"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/media?parent=37574"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/gujarati/finschool/wp-json/wp/v2/categories?post=37574"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https://api.w.org/{rel}","templated":true}]}}