{"id":20026,"date":"2022-02-21T17:15:54","date_gmt":"2022-02-21T17:15:54","guid":{"rendered":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/?post_type=markets\u0026#038;p=20026"},"modified":"2022-10-27T14:51:08","modified_gmt":"2022-10-27T14:51:08","slug":"percentage-retracements","status":"publish","type":"markets","link":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/percentage-retracements/","title":{"rendered":"Understanding Percentage Retracements In Stock Markets"},"content":{"rendered":"\u003cdiv data-elementor-type=\u0022wp-post\u0022 data-elementor-id=\u002220026\u0022 class=\u0022elementor elementor-20026\u0022\u003e\u003csection class=\u0022elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-23ba90b elementor-section-full_width tab_container elementor-section-height-default elementor-section-height-default\u0022 data-id=\u002223ba90b\u0022 data-element_type=\u0022section\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-container elementor-column-gap-default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-b6a6f9f\u0022 data-id=\u0022b6a6f9f\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003csection class=\u0022elementor-section elementor-inner-section elementor-element elementor-element-e0f864e elementor-section-full_width elementor-section-height-default elementor-section-height-default\u0022 data-id=\u0022e0f864e\u0022 data-element_type=\u0022section\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-container elementor-column-gap-wide\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-50 elementor-inner-column elementor-element elementor-element-7efb245 chapters_list\u0022 data-id=\u00227efb245\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-element elementor-element-33d4575 elementor-widget elementor-widget-shortcode\u0022 data-id=\u002233d4575\u0022 data-element_type=\u0022widget\u0022 data-widget_type=\u0022shortcode.default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-container\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-shortcode\u0022\u003e\u003cscript\u003ejQuery(document).ready(function(){jQuery(\u0022#post_chapters a[href*=\u0027\u0022  +  location.pathname  + \u0022\u0027]\u0022).addClass(\u0022current\u0022);})\u003c/script\u003e\u003cdiv class=\u0022desktop_chapters\u0022\u003e\u003cdiv id=\u0022post_chapters\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022post_chapters-heading\u0022\u003eचॅप्टर्स\u003c/div\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/introduction-to-dow-theory/\u0022\u003eसिद्धांत कमी करण्याची ओळख\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/the-elliott-wave-principles/\u0022\u003eदी एलियट वेव्ह प्रिन्सिपल्स\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/percentage-retracements/\u0022\u003eटक्केवारी रिट्रेसमेंट\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/the-interpretation-of-volume/\u0022\u003eवॉल्यूमचे व्याख्या\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/moving-averages/\u0022\u003eमूव्हिंग ॲव्हरेज\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/stop-loss/\u0022\u003eस्टॉप लॉस\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/technical-trending-indicators/\u0022\u003eटेक्निकल - ट्रेंडिंग इंडिकेटर्स\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ca href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/oscillating-indicators/\u0022\u003eऑसिलेटिंग इंडिकेटर्स\u003c/a\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv class=\u0022chapters_toggle\u0022 title=\u0022chapters\u0022\u003e\u003ca title=\u0022chapters\u0022 href=\u0022#\u0022 id=\u0022open_chapters\u0022\u003e\u003cspan\u003eचॅप्टर्स पाहा\u003c/span\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003c/a\u003e\u003ca title=\u0022chapters\u0022 href=\u0022#\u0022 id=\u0022close_chapters\u0022 style=\u0022display:none;\u0022\u003e\u003cspan\u003eचॅप्टर्स लपवा\u003c/span\u003e\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u0026nbsp;\u003ci class=\u0022fa fa-chevron-right\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003c/a\u003e\u003c/div\u003e\u003cscript\u003ejQuery(document).ready(function(){jQuery(\u0027.chapters_toggle #open_chapters\u0027).click(function(e){e.preventDefault();jQuery(\u0027.desktop_chapters\u0027).css(\u0022left\u0022,\u00220px\u0022);jQuery(\u0027#open_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022none\u0022);jQuery(\u0027#close_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022block\u0022);//jQuery(\u0027.chapters_toggle\u0027).css(\u0022width\u0022,\u0022200px\u0022);})jQuery(\u0027.chapters_toggle #close_chapters\u0027).click(function(e){e.preventDefault();jQuery(\u0027.desktop_chapters\u0027).css(\u0022left\u0022,\u0022-480px\u0022);jQuery(\u0027#open_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022block\u0022);jQuery(\u0027#close_chapters\u0027).css(\u0022display\u0022,\u0022none\u0022);//jQuery(\u0027.chapters_toggle\u0027).css(\u0022width\u0022,\u0022100%\u0022);})});\u003c/script\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-column elementor-col-50 elementor-inner-column elementor-element elementor-element-93f371b tabs_contents\u0022 data-id=\u002293f371b\u0022 data-element_type=\u0022column\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-wrap elementor-element-populated\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-element elementor-element-90f6d06 market_content_tabs elementor-widget elementor-widget-eael-adv-tabs\u0022 data-id=\u002290f6d06\u0022 data-element_type=\u0022widget\u0022 data-widget_type=\u0022eael-adv-tabs.default\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022elementor-widget-container\u0022\u003e\u003cdiv data-scroll-on-click=\u0022no\u0022 data-scroll-speed=\u0022300\u0022 id=\u0022eael-advance-tabs-90f6d06\u0022 class=\u0022eael-advance-tabs eael-tabs-horizontal eael-tab-auto-active \u0022 data-tabid=\u002290f6d06\u0022\u003e\u003cdiv class=\u0022eael-tabs-nav\u0022\u003e\u003cul class=\u0022eael-tab-inline-icon\u0022 role=\u0022tablist\u0022\u003e\u003cli id=\u0022study\u0022 class=\u0022active-default eael-tab-item-trigger eael-tab-nav-item\u0022 aria-selected=\u0022true\u0022 data-tab=\u00221\u0022 role=\u0022tab\u0022 tabindex=\u00220\u0022 aria-controls=\u0022study-tab\u0022 aria-expanded=\u0022false\u0022\u003e\u003ci class=\u0022far fa-edit\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003cspan class=\u0022eael-tab-title title-after-icon\u0022\u003eअभ्यास\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003cli id=\u0022slides\u0022 class=\u0022 eael-tab-item-trigger eael-tab-nav-item\u0022 aria-selected=\u0022false\u0022 data-tab=\u00222\u0022 role=\u0022tab\u0022 tabindex=\u0022-1\u0022 aria-controls=\u0022slides-tab\u0022 aria-expanded=\u0022false\u0022\u003e\u003ci class=\u0022fas fa-book-open\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003cspan class=\u0022eael-tab-title title-after-icon\u0022\u003eस्लाईड्स\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003cli id=\u0022videos\u0022 class=\u0022 eael-tab-item-trigger eael-tab-nav-item\u0022 aria-selected=\u0022false\u0022 data-tab=\u00223\u0022 role=\u0022tab\u0022 tabindex=\u0022-1\u0022 aria-controls=\u0022videos-tab\u0022 aria-expanded=\u0022false\u0022\u003e\u003ci class=\u0022far fa-eye\u0022\u003e\u003c/i\u003e\u003cspan class=\u0022eael-tab-title title-after-icon\u0022\u003eव्हिडिओ\u003c/span\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv class=\u0022eael-tabs-content\u0022\u003e\u003cdiv id=\u0022study-tab\u0022 class=\u0022clearfix eael-tab-content-item active-default\u0022 data-title-link=\u0022study-tab\u0022\u003e\u003cp\u003e\u003cdiv class=\u0027white\u0027 style=\u0027background:rgb(255, 255, 255); border:solid 0px rgb(255, 255, 255); border-radius:0px; padding:0px 0px 0px 1px;\u0027\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider\u0027 class=\u0027owl-carousel sa_owl_theme owl-pagination-true\u0027 data-slider-id=\u0027text_slider\u0027 style=\u0027visibility: visible;visibility:visible;\u0027\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide01\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Meaning\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e3.1 अर्थ\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003cimg fetchpriority=\u0022high\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022alignnone size-medium wp-image-29482 aligncenter\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-300x300.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u0022300\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-300x300.png 300w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-1024x1024.png 1024w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-150x150.png 150w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-768x768.png 768w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-50x50.png 50w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-100x100.png 100w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1-96x96.png 96w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.1.png 1080w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 300px) 100vw, 300px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026nbsp;\u003c/p\u003e\u003cp\u003eमार्केट ट्रेंड्स कधीही स्ट्रेट लाईन्समध्ये होत नाहीत. बहुतांश ट्रेंड फोटो प्रचलित ट्रेंडसापेक्ष अनेक दुरुस्तीसह झिगझॅगच्या श्रेणी दर्शवितात. हे दुरुस्ती सामान्यपणे ठराविक टक्केवारीच्या निकषांमध्ये येतात. ऐतिहासिकरित्या, बाजारपेठेत एकतर 3-दिवस किंवा 5- दिवस वाढीवर जाण्याचे दाखवले आहे.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eअर्थ, अपट्रेंडमध्ये, मार्केटमध्ये थोडाफार पुलबॅक करण्यापूर्वी तीन दिवस आगाऊ किंवा थोडाफार पुलबॅक होण्यापूर्वी पाच दिवस आगाऊ असते. तेच कमी होणाऱ्या बाजारात खरे आहे. अर्थ, तुम्हाला सामान्यपणे बाउन्सबॅकपूर्वी तीन दिवस किंवा पाच दिवस दिसतील.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide02\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Key-Indicator\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e3.2 मुख्य इंडिकेटर\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022alignnone size-medium wp-image-29483 aligncenter\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-300x300.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u0022300\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-300x300.png 300w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-1024x1024.png 1024w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-150x150.png 150w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-768x768.png 768w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-50x50.png 50w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-100x100.png 100w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2-96x96.png 96w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.2.png 1080w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 300px) 100vw, 300px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eयाचा अभ्यास करण्यासाठी एक प्रमुख सूचक म्हणजे मार्केट आणि/किंवा स्टॉकची रक्कम, आगाऊ किंवा नाकारल्यानंतर परत येते. याचे सर्वोत्तम ज्ञात उदाहरण म्हणजे पन्नास टक्के रिट्रेसमेंट. असे म्हणायचे आहे की, दुय्यम किंवा मध्यस्थ, प्रमुख अपट्रेंडच्या विरुद्ध दुरुस्ती अनेकदा बुल ट्रेंड पुन्हा सुरू होण्यापूर्वी पूर्व ट्रेंडच्या अर्ध्यापेक्षा अधिक वेळा संपते.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eहे आम्हाला सांगते की जर तुमचा स्टॉक अपट्रेंडमध्ये असेल, तर घसरल्यानंतर, तो पुलबॅकशिवाय किंमतीमध्ये ₹50 आगाऊ करतो, नंतर पुलबॅक दरम्यान, तो जवळपास 50% किंवा ₹25 पेक्षा जास्त नसावा. प्रगतीनंतर 50% पेक्षा जास्त काळजी घेणे हे कमकुवतपणाचे लक्षण आहे आणि किमान वेळा लक्षात घ्यायला हवे आणि त्याचा नजर ठेवावा.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eमार्केट बाउन्सेस अनेकदा पूर्व डाउनट्रेंडच्या अर्ध्या वसूल करतात. किमान रिट्रेसमेंट हा सामान्यपणे पूर्व ट्रेंडच्या एक-तिसऱ्या ट्रेंडबद्दल असतो. जर पूर्वीचा ट्रेंड पुन्हा सुरू होणार असेल तर दोन-तिसऱ्या पॉईंटला कमाल रिट्रेसमेंट मानले जाते. दोन-तिसऱ्या बिंदूच्या पलीकडे रिट्रेसमेंट सामान्यपणे ट्रेंड रिव्हर्सलची चेतावणी देते.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eचार्टिस्टला 38% आणि 62% च्या रिट्रेसमेंटवर देखील महत्त्व आहे ज्यांना फिबोनाकी रिट्रेसमेंट म्हणतात.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide03\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Fibonacci-Analysis\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e3.3 फिबोनॅसी विश्लेषण\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003cimg decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022alignnone size-medium wp-image-29485 aligncenter\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-300x300.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u0022300\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-300x300.png 300w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-1024x1024.png 1024w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-150x150.png 150w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-768x768.png 768w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-50x50.png 50w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-100x100.png 100w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3-96x96.png 96w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.3.png 1080w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 300px) 100vw, 300px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026nbsp;\u003c/p\u003e\u003cp\u003eफिबोनॅसी विश्लेषण हे मागील किंमतीच्या ट्रेंड आणि रिव्हर्सलवर आधारित भविष्यात संभाव्य सहाय्य आणि प्रतिरोध स्तर ओळखण्याचा अभ्यास आहे. फिबोनासी विश्लेषण हा लिओनार्डो पिसानोच्या गणितीय शोधावर आधारित आहे, ज्याला फिबोनासी म्हणूनही ओळखले जाते. आता त्याचे नाव असलेल्या क्रमांकाचा शोध घेऊन ते जमा केले जातात: फिबोनाकी क्रम.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eफिबोनॅसी क्रमांक हा खालीलप्रमाणे प्रगती करणारा क्रमांक आहे, 0,1, 1, 2, 3,5, 8, 13, 21, 34, 55 या क्रमांकावरील प्रत्येक नंबरवर पोहोचण्यासाठी, तुम्ही फक्त या क्रमात पूर्वीच्या दोन नंबरची रक्कम पूर्ण करता. उदाहरणार्थ, क्रमांकामध्ये 55 नंबर मिळवण्यासाठी, तुम्ही 55 + 34 जोडता (क्रमांकामध्ये दोन मागील नंबर). 55 + 34 ची रक्कम 89 आहे. हा क्रमांकाचा पुढील क्रमांक आहे.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eया क्रमाविषयी फिबोनॅसीमध्ये काय सहज समजले नाही तर नंबरमधील नातेसंबंध किंवा क्रमांकामध्ये विविध नंबरद्वारे तयार केलेले गुणोत्तर होते. कदाचित सर्वात महत्त्वाचा गुणोत्तर 1.618 आहे, ज्याला सुवर्ण गुणोत्तर किंवा सुवर्ण म्हणूनही ओळखले जाते. हा क्रमांक संपूर्ण स्वरुपात (समुद्री शेल्समध्ये, वाढीच्या रिंग्स इ.) आणि फिबोनॅसी क्रमांकाद्वारे आढळला जाऊ शकतो. फिबोनॅसी क्रमांकातील प्रत्येक क्रमांक मागील क्रमांकापेक्षा 1.618 वेळा मोठा आहे. उदाहरणार्थ, 89 हे 55 पेक्षा 1.618 वेळा मोठे आहे (89/55 = 1.618).\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide04\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Fibonacci-Retracements\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e3.4 फिबोनाकी रिट्रेसमेंट्स\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022alignnone size-medium wp-image-29486 aligncenter\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-300x300.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u0022300\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-300x300.png 300w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-1024x1024.png 1024w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-150x150.png 150w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-768x768.png 768w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-50x50.png 50w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-100x100.png 100w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4-96x96.png 96w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.4.png 1080w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 300px) 100vw, 300px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u0026nbsp;\u003c/p\u003e\u003col\u003e\u003cli\u003e\u003cp\u003eजेव्हा स्टॉक किंमत ट्रेंड परत येते, तेव्हा ट्रेडर्सना नैसर्गिकरित्या त्यांच्या नवीन दिशेने स्टॉक किती दूर जाण्याची शक्यता आहे हे जाणून घ्यायचे आहे. फिबोनॅसी रिट्रेसमेंट लेव्हल मदत करू शकतात. जेव्हा तुम्ही एखाद्या स्टॉकला मागील ट्रेंडवर किती दूर जाईल किंवा त्यावर जाण्याचा प्रयत्न करीत असाल तेव्हा काही फिबोनॅसी रेशिओ उपयुक्त असतात.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eतुम्ही तुमच्या ट्रेडिंगमध्ये वापरत असलेले रेशिओ तुम्हाला खालील रिट्रेसमेंट लेव्हल शोधण्यास मदत करेल:\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e8 टक्के- \u003c/strong\u003eक्रमवारीमध्ये त्यानंतर त्वरित नंबरद्वारे फिबोनॅसी क्रमांकामध्ये नंबर विभाजित करून ही लेव्हल आढळली आहे (55/89 = 61.8%).\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e2 टक्के\u003c/strong\u003e– ही पातळी क्रमांकानुसार दुसऱ्या क्रमांकाद्वारे फिबोनाकसी क्रमांकामध्ये नंबर विभाजित करून आढळली आहे (34/89 = 38.2%).\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e6 टक्के\u003c/strong\u003e– क्रमवारी (21/89 = 23.6%) मध्ये तिसऱ्या क्रमांकाद्वारे फिबोनाकसी क्रमांकावर नंबर विभाजित करून हे स्तर आढळले आहे.\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp\u003eतुम्ही तुमच्या रिट्रेसमेंट विश्लेषणात इतर तीन पातळी देखील वापरू शकता. फिबोनॅसी क्रमांकामध्ये क्रमांक वापरून खालील पातळीची गणना केली जात नाही, तर ते वरील फिबोनॅसी पातळीवर आधारित आहेत:\u003c/p\u003e\u003cul\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e50 टक्के-\u003c/strong\u003eही पातळी 61.8 टक्के आणि 38.2 टक्के ((61.8% + 38.2%)/2 = 50%) दरम्यान मध्यम शोधून निश्चित केली जाते.\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e4 टक्के\u003c/strong\u003e-ही पातळी 38.2 टक्के आणि 23.6 टक्के (38.2% – 23.6% = 14.6%) पासून अंतर शोधून आणि त्यास 61.8 टक्के (61.8% + 14.6% = 76.4%) मध्ये जोडून निर्धारित केली जाते.\u003c/li\u003e\u003cli\u003e\u003cstrong\u003e100 टक्के\u003c/strong\u003e-मागील ट्रेंड कुठे सुरू झाला ते शोधून ही लेव्हल निश्चित केली जाते.\u003c/li\u003e\u003c/ul\u003e\u003cp\u003eसर्व सहा फिबोनॅसी रिट्रेसमेंट लेव्हल निर्धारित करण्याद्वारे तुम्हाला तुमच्या ट्रेडिंगमध्ये वापरण्यासाठी संभाव्य सहाय्य आणि प्रतिरोध स्तर प्रदान केले जातात.\u003c/p\u003e\u003c/li\u003e\u003c/ol\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0027text_slider_slide05\u0027 class=\u0027sa_hover_container\u0027 data-hash=\u0027Usage-Of-Fibonacci-Retracement-In-Stock-Market\u0027 style=\u0027padding:4.9% 5%; margin:0px 0%; background-color:rgb(255, 255, 255); min-height:400px; \u0027\u003e\u003ch3 style=\u0022text-align: left\u0022\u003e\u003cstrong\u003e\u003cspan style=\u0022color: #f1566d\u0022\u003e3.5 स्टॉक मार्केटमध्ये फिबोनॅसी रिट्रेसमेंटचा वापर\u003c/span\u003e\u003c/strong\u003e\u003c/h3\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022alignnone size-medium wp-image-29487 aligncenter\u0022 src=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-300x300.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022300\u0022 height=\u0022300\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-300x300.png 300w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-1024x1024.png 1024w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-150x150.png 150w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-768x768.png 768w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-50x50.png 50w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-100x100.png 100w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5-96x96.png 96w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/3.5.png 1080w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 300px) 100vw, 300px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eज्या स्टॉकपर्यंत स्टॉक बाउन्स करू शकतो त्याची ओळख करण्यासाठी फिबोनासी रिट्रेसमेंट पडत असलेल्या स्टॉकवर देखील लागू केले जाऊ शकतात.\u003cbr /\u003e\u003cbr /\u003eखालील चार्टमध्ये (सिपला), स्टॉकने मे 2014 मध्ये जवळपास ₹ 384 लेव्हल रेकॉर्ड केलेल्या पद्धतीने मार्च 2015 मध्ये ₹ 751 पर्यंत वाढले. (हा उदाहरण केवळ माहितीसाठी आहे आणि स्टॉकवर शिफारस करत नाही).\u003cbr /\u003e\u003cbr /\u003eजेव्हा स्टॉक ज्या लेव्हलपर्यंत बाउन्स होऊ शकते त्याची ओळख करण्यासाठी स्टॉक पडण्यास सुरुवात केली तेव्हा फिबोनॅसी रिट्रेसमेंट लागू करूया. खालील चार्टमध्ये (सिप्ला), स्टॉकने ₹751 पेक्षा जास्त कमी करण्यास सुरुवात केली आणि फिबोनॅसी मालिकेनुसार खालील प्रमुख सपोर्ट लेव्हल खंडित केली, परंतु शेवटी 23.6 टक्के रिट्रेसमेंट आणि बाउन्स केले.\u003c/p\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022wp-image-19186 aligncenter\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/8.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022549\u0022 height=\u0022246\u0022 data-wp-editing=\u00221\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/8.png 1430w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/8-300x134.png 300w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/8-1024x459.png 1024w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/8-768x344.png 768w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2022/02/8-150x67.png 150w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 549px) 100vw, 549px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003cp\u003eअशा परिस्थितीचा विचार करा जिथे तुम्हाला विशिष्ट स्टॉक खरेदी करायचे होते मात्र तुम्ही स्टॉकमध्ये तीक्ष्ण रुन-अपमुळे हे करू शकत नाही.\u003cbr /\u003e\u003cbr /\u003eअशा परिस्थितीत, स्टॉक किंमतीमध्ये रिट्रेसमेंटची प्रतीक्षा करणे ही सर्वात विवेकपूर्ण कृती आहे. फिबोनासी रिट्रेसमेंट लेव्हल जसे की 61.8%, 38.2% आणि 23.6% संभाव्य लेव्हल म्हणून कायदा करतात ज्यापर्यंत स्टॉक योग्य असू शकतो.\u003c/p\u003e\u003cp\u003eपाहण्याची पहिली लेव्हल 61.8 टक्के असेल, जी भूतकाळातील स्टॉकसाठी मजबूत सहाय्य प्रदान केलेली आहे. स्टॉक चार्ट दर्शविते की ते मागील सात वेळा त्या स्तरावरून बाउन्स केले होते. म्हणून, त्या स्तरावरील ब्रेक खाली स्टॉकमध्ये अधिक बाहेर जात आहे आणि वर जाण्यापूर्वी ते 23.6 टक्के रिट्रेसमेंट कमी होत गेले.\u003cbr /\u003e\u003cbr /\u003eपुढे जाणे, टिकवून ठेवलेल्या वरच्या दिशेने जाण्यासाठी, स्टॉकला 50 टक्के आणि नंतर 61.8 टक्के प्रतिरोधक पातळी खात्रीपूर्वक पार करावी लागेल.\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003cscript type=\u0027text/javascript\u0027\u003ejQuery(document).ready(function()  {jQuery(\u0027#text_slider\u0027).owlCarousel({items  :  1,smartSpeed  :  400,autoplay  :  false,autoplayHoverPause  :  false,smartSpeed  :  400,fluidSpeed  :  400,autoplaySpeed  :  400,navSpeed  :  400,dotsSpeed  :  400,dotsEach  :  1,loop  :  false,nav  :  true,navText  :  [\u0027Previous\u0027,\u0027Next\u0027],dots  :  true,responsiveRefreshRate  :  200,slideBy  :  1,mergeFit  :  true,autoHeight  :  true,mouseDrag  :  false,touchDrag  :  true});jQuery(\u0027#text_slider\u0027).css(\u0027visibility\u0027, \u0027visible\u0027);var  owl_goto  =  jQuery(\u0027#text_slider\u0027);jQuery(\u0027.text_slider_goto1\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  0);});jQuery(\u0027.text_slider_goto2\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  1);});jQuery(\u0027.text_slider_goto3\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  2);});jQuery(\u0027.text_slider_goto4\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  3);});jQuery(\u0027.text_slider_goto5\u0027).click(function(event){owl_goto.trigger(\u0027to.owl.carousel\u0027,  4);});var  resize_19185  =  jQuery(\u0027.owl-carousel\u0027);resize_19185.on(\u0027initialized.owl.carousel\u0027,  function(e)  {if  (typeof(Event)  === \u0027function\u0027)  {window.dispatchEvent(new  Event(\u0027resize\u0027));}  else  {var  evt  =  window.document.createEvent(\u0027UIEvents\u0027);evt.initUIEvent(\u0027resize\u0027,  true,  false,  window,  0);window.dispatchEvent(evt);}});});\u003c/script\u003e\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0022slides-tab\u0022 class=\u0022clearfix eael-tab-content-item \u0022 data-title-link=\u0022slides-tab\u0022\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022aligncenter wp-image-11528 size-full\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/coming-soon-person-g8026473a8_1920-removebg-preview.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022612\u0022 height=\u0022408\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/coming-soon-person-g8026473a8_1920-removebg-preview.png 612w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/coming-soon-person-g8026473a8_1920-removebg-preview-300x200.png 300w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 612px) 100vw, 612px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003cdiv id=\u0022videos-tab\u0022 class=\u0022clearfix eael-tab-content-item \u0022 data-title-link=\u0022videos-tab\u0022\u003e\u003cp\u003e\u003cimg loading=\u0022lazy\u0022 decoding=\u0022async\u0022 class=\u0022aligncenter wp-image-11528 size-full\u0022 src=\u0022http://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/coming-soon-person-g8026473a8_1920-removebg-preview.png\u0022 alt=\u0022\u0022 width=\u0022612\u0022 height=\u0022408\u0022 srcset=\u0022https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/coming-soon-person-g8026473a8_1920-removebg-preview.png 612w, https://www.5paisa.com/finschool/wp-content/uploads/2021/10/coming-soon-person-g8026473a8_1920-removebg-preview-300x200.png 300w\u0022 sizes=\u0022(max-width: 612px) 100vw, 612px\u0022 /\u003e\u003c/p\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/section\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/div\u003e\u003c/section\u003e\u003c/div\u003e","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u003cp\u003eस्टडी स्लाईड्स व्हिडिओ 3.1 म्हणजे मार्केट ट्रेंड्स कधीही स्ट्रेट लाईन्समध्ये होत नाहीत. बहुतांश ट्रेंड पिक्चर्स प्रचलित ट्रेंडमध्ये अनेक दुरुस्त्यांसह झिगझॅग्सची श्रेणी दर्शवितात. हे दुरुस्ती सामान्यपणे काही अंदाजे टक्केवारी मापदंडांमध्ये येतात. ऐतिहासिकदृष्ट्या, मार्केटमध्ये एकतर 3-दिवस किंवा 5-दिवस वाढ झाल्याचे दर्शविले आहे. अर्थ, अपट्रेंडमध्ये, ... \u003ca title=\u0022Understanding Percentage Retracements In Stock Markets\u0022 class=\u0022read-more\u0022 href=\u0022https://www.5paisa.com/marathi/finschool/course/technical-indicators-course/percentage-retracements/\u0022 aria-label=\u0022Read more about Understanding Percentage Retracements In Stock Markets\u0022\u003eअधिक वाचा\u003c/a\u003e\u003c/p\u003e","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19993,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[],"class_list":["post-20026","markets","type-markets","status-publish","format-standard","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/markets/20026","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/markets"}],"about":[{"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/types/markets"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/users/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/comments?post=20026"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/markets/20026/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32000,"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/markets/20026/revisions/32000"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/markets/19993"}],"wp:attachment":[{"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/media?parent=20026"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https://www.5paisa.com/marathi/finschool/wp-json/wp/v2/categories?post=20026"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https://api.w.org/{rel}","templated":true}]}}